Maffig tegelstensroman fungerar som historielektion

april 5, 2011

Katedralen vid havet blev när den gavs ut år 2006 en bestseller i hemlandet Spanien och erbjuder med sina historiska influenser en helt ny läsupplevelse.

Redan från början kastas man in i en hård och orättvis värld, som utspelas i ett 1300-talets Katalonien där de adliga står över bönderna och gärna utnyttjar detta. Ett bröllop mellan en bonde och hans brud slutar våldsamt och tragiskt. Denna händelse sätter på något sätt ribban på berättelsen, som fortsätter att ha båda mörka och dystra stunder. När allting är bra och lyckligt och om boken hade slutat där, hade fått ett perfekt “happy ending” upptäcker man att det är flera hundra sidor kvar och det inte finns nån chans att tillvaron ska förbli så ljus.

Katedralen vid havet är ungefär vad man kan förvänta sig av en tegelsten på 660 sidor, intrig på intrig, så pass att man undrar “kan de inte få vara lyckliga snart?” Dock är det en del av själva tjusningen. Hade allting slutat lyckligt direkt hade man inte fått ta del av denna intressanta historia, som med sin starka inledningen rycker med en redan från början.

Ildefonso Falcones, författaren till denna väluppbyggda och researchade historiska roman förefaller mycket väl medveten om vilka reaktioner han önskar väcka hos sina läsare.

Romanen är kanske ingen stor läsupplevelse i sig, men den är ändå imponerande gedigen, såväl i volym – det finns inget bättre än att ge sig på en riktigt tegelsten! – som innehåll. Skildringen av huvudpersonen Arnau Estanyol som växer upp i ett pest- och krigshärjat Barcelona är nästan lika mycket historielektion som roman. Något som ibland kan bli för mycket. Genom att skumma förbi detaljer gällande krig och kungar som hade passat bättre i en historiebok behåller man fokus på själva berättelsen och karaktärerna. Det är särskilt beskrivningarna av de mänskliga relationerna som fascinerar och berör, särskilt den förbjudna kärleken mellan Arnau och Aledis.

Arnaus resa går genom flera samhällsklasser och läsaren får lära sig mycket om hur livet i det medeltida Katalonien tedde sig på den tiden. Vissa händelser beskrivna i boken är både vidriga och groteska, som detaljer om de hängda människornas lila ansikten och brutna nackar.

Titeln Katerdralen vid havet anspelar på att romanen, förutom Arnaus uppväxt och liv, följer byggandet av katedralen Santa Maria del Mar, i vars färdigställande Arnau är delaktig i flera sätt och som återkommer som en röd tråd genom hela boken.

Som i många andra romaner blir huvudpersonen något hjälteförklarad och nästan för perfekt. Han framställs som både stark, smart, vänlig, attraktiv och populär bland kvinnor. Den långa listan av positiva egenskaper kan komma att kännas något overklig, men kantas även den av känslor av begär, hämnd och hat.

På det hela taget är Katedralen vid havet läsvärd, samtidigt som den är både maffig, intressant och välskriven. Dock bör man se till att ha gott om tid och lugn och ro för att orka med, då den gör sig bäst som sträckläsning.

Johanna Wadenbäck

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: